Peter Koskenkorva, som tidtagare vid Hässelbyloppet 2003.

Källa: http://www.hskfriidrott.com

Frågorna från KA 2-ungdomarna om löpargiganten Peter Koskenkorva haglar numera tätt under mina gästspel i Sunnahallen. Speciellt 2.02-Jonatan (även numera kallad "Lill-Kosken") vill veta mer, och mer och mer...

Tack vare gott minne (=massa linfröolja) och internet kan jag därför presentera följande texter:

1. Grundläggande information.

Peter Koskenkorva, 1967-05-25

IF Udd, Kyrkhults SK, KA 2 IF, IF Göta, Mälarhöjdens IK, Hässelby SK. Peter hade ett stort register och hade SM-framgångar på vitt skilda distanser. Han vann ISM på 3000 m 1990, i terräng 4000 m 1991 och 93, på 1500m ute och inne 1994, i terräng 12 km 1997 och 2000. Sistnämnda år var han tvåa på SM i maraton. Personliga rekord: 800 m 1.49,18, 1500 m 3.41,05, 5000 m 13.52,17, 10.000 m 29.09,58, halvmaran 1.04.40 och maran 2.20.14

2. Anekdot från IF GÖTA

En stark Kosken
Peter Koskenkorva var en löpare med en speciell aura och ett härligt självförtroende. Dessutom osvensk i profilen med sin i alla lägen friska satsning. 1990 vann han SM-guld på 1500 m hemma på Tingvalla. Under kommande vinter åkte han till Australien för ett tre månaders långt träningsläger med övriga svenska löpareliten. Väl hemma i Sverige var det dags för Terräng-SM som detta år avgjordes i Skövde.

"Kosken" var bevisligen i kanonslag och självförtroendet på topp. Favorit på korta banan, 4 km, var nog ändå Jonny Danielsson som vid denna tidpunkt tillhörde europaeliten på 5000 m och varit i OS-final i Seoul några år tidigare.Men det inspirerade bara "Kosken" som stack iväg från start. Ingen vågade eller orkade hänga på och avståndet till Jonny och de andra växte hela tiden. På andra varvet sprang "Kosken" och hejade på och snackade med publiken. Sista biten in mot mål vände han sig, konstaterade att konkurrenterna var mer än 100 m bakom och sprang baklänges in över mållinjen (som Björn Dählie i OS 1994). När de övriga spurtade mot mål i kampen om silver och bronsmedaljer stod "Kosken" redan och höll segerintervju.
Jag hade förmånen att se uppvisningen på plats och var då helt övertygade om att "Kosken" skulle ha möjlighet att sätta svenskt rekord både på 1500 m och 5000 m. Dessvärre blev det här loppet kulmen på Peters karriär. Året efter bestämde han sig för att lämna Göta och flytta till Stockholm och Mälarhöjden och den form han hade våren 1991 kom han senare aldrig i närheten av.

PS. Vi kan konstatera att ”Kosken” den gågna helgen, 37 år gammal, kom på 7:e plats på terräng-SM:s 12 km-bana och på 16:e plats på 4 km banan.

/Stefan Olsson, 2004

3. Referat från SM 1990

Peter Koskenkorva blev stor publikfavorit när han på sista varvet i 1500m-finalen knäckte Ronny Olsson, Janne Persson och Östen Buskas. Koskens "rycktaktik" fungerade perfekt och han grillade verkligen sina motståndare. SM:ets gladaste segrare i tävlingarnas sista gren. Vilken suverän avslutning på SM-helgen.

4. Än lever gubben!

I lördags gjorde Peter Koskenkorva sin första tävling på 18 månader när han vann han Granebergsvarvet i Uppsala

"Kosken" vann loppet i tuff kamp med Upsala IFs Johan Lindberg. Vinnartiden på den 13 km långa banan blev 41.48 vilket var i paritet med vad Janne Holméns (europamästare i maraton 2002) hade som segertid 2004.

– Jag ville testa om jag fortfarande hängde med, berättar Peter.
– Det kändes ovant att tävla. Jag saknar det riktiga tävlingstempot. Nu försökte jag med tempoökningar två gånger under loppet, men det blev aldrig någon riktig fart, så jag fick satsa på att avrgöra på slutet.

Granbergsvarvet var bara ett test för Peter som inte tävlat sedan Stockholm Marathon i fjol. Om träningen går bra de närmaste veckorna planerar han att testa formen igen vid Milano Marathon i början av december. I det loppet gör för övrigt Anna von Schenk debut för Hässelby.

Peter har varit landslagsman på de flesta distanser från 800 m till 10 000 m. Numer siktar han in sig på maraton.

5. Bland mina egna minnen av denna positivt märkliga löpare är när han som extraarbetande kioskförsäljare (hans mor drev "Lisas Kiosk" i Kallinge under 80-90-talet) en dag ropade på oss fotbollsspelande barn och bjöd oss på isglass. Ett antal år senare satt jag och Filip som fjuniga tonåringar i hans föräldrars TV-soffa och såg "Kosken" dra ifrån självaste Said Aoita .

Visst slutade det med att Kosken fick ge sig för världens bästa löpare, men det var typiskt Kosken att inte vara rädd för att utmana och våga satsa allt på ett kort. Och antagligen var detta en av livets första upplevelser av "gåshud" för min del.

Bland dagens svenskar är det väl egentligen bara Sjöqvist och Musse som visar upp samma pondus. Mäster Joel var ju även han där när han under 90-talet chockade en ung Wilson Kipketer på Västra Mark, även det stort!